HAHA! vilken jävla eftermiddag rent ut sagt!
Den började jättebra, med massa lugna saker så som ritning och pussel tillsammans med Lillan
Men hon skulle på gymnastik senare och jag missuppfattade min värdpappa helt, jag trodde han skulle skjutsa henne dit och jag skulle vara hemma och möta den andra flickan vid bussen, men det var tvärtom!
Gymnastiken är i Bellevue och där hittar jag ingenting, det är en fyrfilig väg dit med bilar överallt, vid denna tiden är det även sjukt mycket trafik vilket är så förvirrande, jag hade en gps men körde ändå fel typ tusen gånger, paniken började komma eftersom jag kände att jag aldrig kommer hitta, jag hade inte en susning om vart vi var och allt var bara sååå hemskt, men tillslut kom vi fram en kvart försent..
Sen va allt frid och fröjd.
Den äldsta flickan hade också gymnastik men hon fick skjuts av en kompis som jag sedan skulle hämta, och va händer när vi ska åka, joo Lillan trillar ner från stolen, börjar storlipa och skriker - i want dady i want dady, konstant i tjugo minuter och jag får henne inte att sluta..
Efter mycket om och men blir hon helt plötslig världens gladaste unge igen, och vi åker felfritt till Bellevue och hämtar de andra tjejerna!
Då kom nästa problem, eftersom det va tre tjejer behövde sätet i mitten användas och säkerhetsbältet var liksom instoppat under sätet, och hur fäller man fram ett säte undrar Anna 20 år som har en pappa som är bilmekaniker (jag vet pappa, jag skäms) så vad gör jag, jo jag får fråga om hjälp, tittar ut över parkeringen och väljer den äldsta karlen som ser kunnig ut och ber snällt honom att hjälpa mig, YES! äntligen kan vi åka, halleluja moment
Väl hemma igen äter vi och allt är bra, tills Lillan slår i handen och börjar storlipa och skrika - i want dady i want dady, igen. döda mig please, men hon slutade gråta ganska fort. Sen vi läste två sagor sen somnade hon.
Nu ligger båda tjejerna i sängen och jag sitter här och väntar på att pappan ska komma hem som har varit och åkt skidor, har ont i magen och är nervös för när jag ska berätta för honom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar